Herregud så roligt man kan få ha på sitt jobb.
Hallao, alla Diggiloo:are. Tack för senast alla ni som sett oss och kul att få se er alla ni som skall se oss. Nu är vi i full gång och sitter just nu i bussen på väg från Vadstena till Eskilstuna. Herregud så roligt man kan få ha på sitt jobb. Jag träffade en man ur publiken (från igår) på stan idag, som undrade vad som hade hänt igår, för att vi verkade så glada, allihop? Det är väl häftigt ! Ingenting hade hänt, mer än att vi nog allihop ÄR så glada för att vi har så kul jobb, med så sköna kolleger och hela sommarn framför oss! Sen var väl jag extra glad som, tack vare Lotta fick pussa Janet i publiken, men det är ju en helt annan historia. See you.
Kramar Thomas P
Back inn bissniss..
Jaha, så har vi då kommit så långt som till de första repdagarna. Konstigt, man skall kolla tonarter, prov-sjunga versrader och nosa på stämmor, och genast pirrar det till i magen igen. Femte året och ändå kommer känslan krypande, lite som förväntningarna inför skolresan när man var elva. Man vet att man skall få ha skitkul. Visst, sen när man är i Ronneby, under premiärveckan, och danssteg trängs med låttexter och stämbyte i hela huvudet och man måste komma på en enkel och kort men genialisk övergång mellan två låtar, helst igår!.... då hinner man inte riktigt njuta av det där "pirret". Men just nu Bara "dö belaotett".
Thomas P
